Reseberättelse Spanien 2022-05-11 till 2022-05-23

För att avslöja sin sanna gräns måste man först hitta gränsen och sedan måste man ha modet att passera den!
Så detta är min vision om min resa i Maj
Den är någonting mycket större än ett mål. Det är ett äventyr, och förhoppningsvis skulle det bli ett sådant också såklart!
En inbokad resa sen länge! Nu skulle jag åka till Spanien tidigt på våren. Varför just då? Efter all statistik så ska det inte
normalt inte vara varmt så tidigt på året! Jag hade kollat på GoldWing träffen i Spanien och planerat resan efter det datumet.
Jag hade till och med bokat stuga på träffen tidigt. Jag tror det var i Gandia som ligger lite söder om Valencia. Så efter all
planering och fullständig genomgång av Motorcykeln. Och förberett för all teknik som skulle med. SÅ BAR DET IVÄG!
2022-05-11
Jag startade väldigt tidigt på morgonen med målet Bispingen i Tyskland. Det ligger en bit söder om Hamburg, ett stenkast
från Autobahn 7. Endast 48 mil dit men jag skulle ha en bro och en båt övergång samt passera Hamburg, det flöt på bra som
flottaren sa! För utom dom vanliga problemen vid överfarterna. Brobizz vid Öresundsbron där man alltid kör i fel fil och det inte
finns någon information alls om hur Mc ska köra, men det löser sig alltid så länge man vill betala. Jag hade bokat båten
Rödby – Puttgarden med en App i mobilen för att få betydligt billigare pris. Helt perfekt! Bara att skanna mobilen i biljettluckan.
Och det är som vanligt helt underbart och köra på den fyrfiliga motorvägen söder om Köpenhamn såklart, för då är man på väg.
Ankomst till Hotel König-Stuben som var av den lite äldre modellen, men som ett tyskt hotell ska se ut, kliniskt rent och snyggt.
Och såklart en helt fantastiskt skön säng! Das Bett, ja ja!
I receptionen togs jag emot av en äldre kvinna (i min ålder ) som endast pratade Tyska såklart. Tur man kan ta för sig…..
En av resans få oturshändelser, var när jag skulle parkera utanför receptionen, när jag lyckades tappa mc:n.
Rullgrus och slänt, så det var bara och släppa allt och hoppa av. Nu var det såklart sluttning utåt så det var inte ens lönt
att försöka resa mc:n. Så! Stängde av tändningen och stereon, av med hjälmen och kolla runt om mig om där var någon
Tysk som kunde vara behjälplig. Hm… efter en liten stund kom en stor stark Tysk på en moppe runt hörnan. Upp med kardan,
Hilfen Bitte! Det var som när jag var i Moseldalen 2017 och la mc:n där. Sjoff! Dom är starka dom där Tyskarna!
Så var mc:n uppe igen och allt var ok!.
Nja! Nu var det så att jag inte hann få bort höger smalben, så jag fick en rejäl blånad med vätskeansamling i ett antal dagar.
Men in med packningen och parkerade mc:n på bakgården (under ett pinjeträd, som tur hade jag kapellet på!).
För att se vilka dagar restaurangerna hade öppet på kvällarna var man tvungen att boka hotellen färdigt på Booking för att
kunna se om dom hade stängt köket. Ibland vart det på onsdagar eller någon annan kväll, det skiftade väldigt. Så det blev ett
antal bokningar som man fick göra om. Det var typ torsdagar i norra Tyskland och onsdagar i södra, och det skiftade väldigt.
Jag bokade hotellen därefter, men det skulle visa sig att i deras info till Booking så stämde det ändå inte på några ställe.
Förmodligen för att det var tidigt på säsongen och att det stora Covid året ställde till med deras planeringen.
Nu var jag ju inte född igår, så mat blev man inte utan. Men König-Stubens restaurang var öppen, Så det stämde!
Det blev Schnitzel med svampsås och pommes och riktig Tysk ÖL! Frukosten var precis som en riktig Tysk ska vara,
2022-05-12
Jag var upp väldigt tidigt för nästa etapp på Autobahn mot Heidelberg. En tur på 52 mil och 4,5 timmar.
Först på 7:an som sen skiftade till 5:an vid Bad Hersfeld. Trafiken var bra, inte så mycket bilar och väldigt få lastbilar.
Så det var bara att sätta farthållaren som maxar med 126 km, vilket är en lagom ekonomisk och "blåsig" hastighet.
Hotel Birkenhof Birkig-Hof låg lite utanför Heidelberg typ på landet. Det var så platt så man kunde se ner till Spanien.
Det visade sig att dom hade knappt öppnat den gigantiska hotellverksamheten för säsongen som jag förstod när jag skulle
äta senare. Det visade sig att stället var en väldigt välbesökt gourmérestaurang, även mitt i veckan (när dom inte hade
veckostängt, det hade även dom). Det kom folk från alla håll och kanter, parkeringen var full och ett himla liv i restaurangen.
Menyn var full med fyra rätter som man inte förstod någonting av. Så jag tog kniven och snurrade den 3 gånger, den
stannade på beer varje gång, sen tog jag det billigaste menyn som inte var billigt men gott ändå. Ja! Just det! Ölen jag
beställde skulle väl också vara något speciellt. Men den smakade som någonting man får överallt, (även i Sverige)
när det ska vara lokalbryggt och FINT! Avslagen besk öl dricker man bara dagen efter! Frukosten var så där!
Sammanslaget så var vistelsen här halvbra men för mig ett alldeles för modernt tankesätt för turister som önskade
en vanlig Tysk övernattning. Och alldeles för dyrt!
Synd jag inte hade tid och möjlighet att besökta Heidelbergs innerstad som jag förstår är väldigt fin.
2022-05-13
Nu skulle jag en bit i Tyskland och sen över till Frankrike och Hotell Domaine de la Borde Damparis i närheten Choisey.
Den här dagen var en av de få mulna dagarna på hela resan. Så ut till Autobahn som ligger nästan parallellt med floden Rhen.
Floden svänger som attan och motorvägen är rak, "kunde varit tvärtom". Här rullade det på bra. Totalt 45 mil idag.
När man kört några timmar är det dags och svänga av 5:an mot Mulhouse till Frankrike. Nu började det regna, det enda regnet
på hela resan. Det kom en rejäl skur som avtog när jag passerat Mulhouse centrum. Som är i storlek med Helsingborg ungefär,
men helt platt. Sen klarnade det upp och fram kom solen!
Mulhouse är känt för sina museer
De är Cité de l'Automobile (även känd som Musée national de l'automobile, 'National Museum of the Automobile')
och Cité du Train (även känd som Musée Français du Chemin de Fer, "Franska järnvägsmuseet"),
Respektive de största bil- och järnvägsmuseerna i världen.
Mitt inne i centrum låg en väldigt udda byggnad, en trekantig hög sak!
Frankrike har avgifter på de flesta motorvägar. Från Mulhouse tog jag de gamla vägarna som var innan motorvägarna
byggdes. Jag hade gett mig tusan på att inte betala. Det var en riktig höjdare faktiskt. Det tog 3,5 tim istället för 2 tim på
motorväg. Men vilke täventyr. Det var 20 mil mellan Mulhouse och hotellet där jag skulle övernatta så det gick inte så fort!
Det var för det mesta mycket dåliga vägar, ibland lite bättre utanför tätorterna. Också kom det by efter by med 50 km:s
hastighet genom tätbyggt område och 80 km på landet. I nästan alla byarna fanns fartkameror, och alla stod bakom en häck.
Fulingar!!! Men samtidigt varnade man med stora skyltar innan samhällena, så man inte satt och sov……
Jag klarade mig, men det var nog nära några gånger. Hua! Det hade blivit fruktansvärt dyrt.
Mellan 2000:- till 4000:- sek. Så jag hängde en lapp över nummer plåten och höll 120 överallt! Nä! Eller!
Jag filmade det mesta av färden mellan Heidelberg och Hotell Domaine de la Borde Damparis i närheten av staden Dole och
Choisey. 28 filmer. Hela dagen!!! Anlände Hotell Domaine de la Borde Damparis som bara låg en liten bit ifrån Choisey.
När jag bokade hotellet på Booking så kom det direkt en fråga från ägarna på Franska såklart. Gick inte och fixa ens med
Translate. Som tur är vi grannar med en fransos. Jag gick över och frågade vad dom menade! Det var många frågor om
vilken tid jag ankom och om jag skulle beställa mat, så grannen sa! Äh! Jag ringer dom imorgon med dina svar såklart!
Jag fick senare reda på att det var en dam som var väldigt konstig och omständlig. Det stämmer DET var hon!
 
     Klicka på bilden!
 
GoPro:n var på när jag kom dit. Det står 2 damer utanför precis som dom väntar på mig. En vinkar fram mig varav
den andra avviker. Kvinnan som hjälper mig (tror hon hette Laura) kan Engelska som tur är och allt anlöper perfekt.
Jag ska bo på andra våningen. Packar upp och går sen ner där man beställer en Tysk Öl och får en Belgisk LEFFE!!!!
No problem! Jag frågar om ”dinner to the evening” och får till svar att dom hade ingen servering för det var för tidigt på
säsongen. Det visade sig att det var bara jag som gäst den dagen! Ok! Var finns då närmsta Pizzeria undrade jag?
No problem igen! Här är en meny, kolla igenom den och beställ så har dom food delivery. Jaha! Hur tror ni det skulle gå om jag
skulle beställa på Franska över telefon till den lokala Pizzerian! Men Laura hjälpte mig och beställa. Hon väntade tills pizzan
kommit och frågade sen om det var något annat jag önskade för hon jobbade i en närliggande by i restaurangen så hon skulle
iväg och var väldigt stressad. Så jag beställde en till Belgare innan hon försvann. Kvällen var jättefin där jag satt, tryckte
ner en Fransk Pizza, drack lite mer vatten och snackade svenska med en svart labbe. Han höll med mig hela tiden.
 
 
En god natts sömn och går ner för att äta frukost. Då står den andra damen, som visade sig var ägaren till Hotellet. Bonjour.
Så ställde jag då denna fruktansvärda fråga, lite försiktigt! You speak English? Hon gav mig ett snabbt och tydligt svar……NO!
Surnade till och gick ut och rökte en cigg. Hunden var trevligare! Frukosten var väl tilltagen för at vara en fransk frukost.
Man skulle kunna tro att det var många där, men icke. Okey! Frukosten klar och önskade betala! DET FÖRSTOD HON!
Hon smilade upp sig lite, till och med vinkade när jag körde därifrån.
2022-05-14
Från Choisey till mitt favoritställe i Saint-Nazaire-de-Ladarez i södra Frankrike. Som började på mindre vägar västerut mot
Clermont-Ferrand som var en större stad typ mitt emellan Paris och Spanska gränsen. Här ifrån körde jag på motorväg A75
ner mot Béziers. Alla motorvägar är inte avgiftsbelagda i Frankrike, som A75 mellan Clermont-Ferrand – Béziers.
Anledningen till att vissa motorvägar är gratis kan t.ex. vara att man vill stimulera en eftersatt region.
 
 
Efter Clermont-Ferrand ca: 23 mil och 10 mil till dagens mål kommer man till Millau-viadukten som har världsrekordet för högsta
bro, invigd 2017 på 343 meter (högre än Eiffeltornet), 2460 meter lång och vidrör botten av Tarndalen på endast 9 platser,
Där den perfekt passar in i det naturligt intakta och storslagna landskapet en mycket tunn lätt krökt stålväg som stöds av stag
som ger utseendet av en enorm yacht och hela ensemblen vilar på mycket smala pelare. Nu kunde man välja att köra genom
staden ner i dalen eller att ta bron och uppleva detta. Tog man bron sparade man tid, inte pengar, det kostar10 € eller ca:125:-
Men detta ville jag ju så klart inte missa. Högt var det, man såg inte så mycket för uppsatta vindskydd på sidorna, men himlen
var blå! Och sen kört min Goldwing som är privat importerad från Californien på värdens högsta bro.
Den mc:n har varit med om mycket!
 
En bit efter bron började det bli mer kuperad terräng så efter några mil gick motorvägen (som var i mycket bra skick) in mellan
dalgångarna. Det var en riktig höjdare att gasa in i de perfekta böjarna in bland bergen. Kom ner mot Béziers, tog av mot norr
igen runt staden och tog siktet på Saint-Nazaire-de-Ladarez en bit upp i bergen där jag hade bokat 2 övernattningar.
Jag hade fått tipset att det fanns ett fantastiskt ställe som ägdes av ett svenskt par som hade flyttat till en liten by i södra
Frankrike där dom renoverat en fallfärdig byggnad och startat ett B&B.
 
Kommer söderifrån in i byn sakta upp för en liten backe till vänster om kyrkan till målet B&B Chez les Amis.
Här blir jag blir väldigt hjärtligt välkommen av Magnus och Outi Karlsson, och dom pratar svenska. Hurra! Fått nog av Franska.
Får nyckeln till mitt rum i ett flera hundratals år gammalt stenhus på flera våningar, alla 5 rummen är riktigt fint och smakfullt
renoverat i gammaldags stil. Alla med badrum. Källarvåningen ut mot gatan är byggd till en vacker restaurang med reception.
 
Kökschef Outi går lös på den magnifika matlagningen i köket längst in. Hon är utbildad maritim gastronom som med de fina
franska råvarorna skapar många olika menyer. Hovmästare är Magnus, som är hårt drillad av Outi för att klara denna uppgift.
 
På andra sida gatan mittemot restaurangen, finns en helt underbar trädgård mellan husen med utekök/grill allt smakfullt
anordnat med bord och stolar för servering. I bortre ändan är ett spabad under en pergola. Mittemot vid sidan om bastun har
Magnus sitt fisk/kött rökeri. Allting fullföljs av en stor fantastisk utebassäng till vänster om ingången. Lite överallt finns småmyshörnor och trädgårdsmöblemang samt en massa krukor med olivträd och olika exotiska växter. Mycket dekorativt!
 
Mellan restaurangen och trädgården på den smala gatan har "comité local de la circulation" målat ett övergångsställe, men
det är så gott som ingen trafik på gatan eftersom det nästan är en återvändsgränd. Definitivt ingen 3 filig motorväg!
 
Vad gör Magnus mer? Jo! Outi och gästerna vet att han spelar dragspel! Han övar hela tiden för fullt! Det är en bedrift att lära
sig spela knapp dragspelHan gick verkligen in för det! När hans fingrar for runt på tangenterna och man satt i trädgården
så fick man känslan av Frankrike. Skit häftigt! Sen hade han inhandlat en väldigt gammalt Knapp Accordina som nog kommer
att bli en utmaning. God luck!
 
Dragspel spelade min far också, speciellt när vi hade bråkat, jag och brorsan. Det var väldigt effektivt! Vi slutade bråka direkt.
Jag fick i alla fall ett sådana där backflash minne, och ändå tog jag 2 övernattningar på tillbakavägen från Spanien.
 
Jag har lagt massor av bilder i underbibliotek nedan! Så klicka på BILDERNA och njut!
 
B&B Chez les Amis Stjärnkocken Outi:s Kök
   
   
Bad och Spa Rummen
   
2022-05-15 Dag 2
Kör runt hela dagen i Vindistrikten och filmar med min GoPro3+
Här är ett par av filmerna!
Om man öppnar klippen i YouTube så man kan se hela filmen i Fullskärm! Klicka på "YouTube" i rutan så startar den!
   
 
2022-05-16
Kör från Saint-Nazaire-de-Ladarez till Cabo Roig i Torrevieja Spanien
En överraskning vara att Motorvägs avgifterna hade tagits bort i Spanien, förmodligen året innan så det var bara å åk!
Så det blev motorvägen hela vägen genom Spanien. Så det var bara att plöja ner mil efter mil. Motorvägarna är i mycket
bra skick och det var ganska trevlig miljö att bara glida på. Så det var bara att sätta farthållaren på 126 km/tim.
Nu började det att bli riktigt varmt det var uppåt 27 - 30 grader. Och speciellt efter man hade passerat Pyrenéerna,
men det funkar väldigt bra så länge man kör. Nu hade man ju börjat vänja sig vid värmen. Och många flaskor vatten.
Nu kommer vi till det igen! Jag körde väldigt tidigt på våren för då normalt är det inte så varmt. MEN!
(Det visade sig att Afrikavärme var på väg upp mot syd och sydöst kusten i Spanien dagarna efter.)
Anländer Cabo Roig i Torrevieja Spanien  9 timmar och 90 mil senare och nu börjar det närma sig 36 grader.
Jag hade inte varit så långt ner på fastlandet i Spanien innan, så jag hade inte riktigt koll på hur det såg ut efter Barcelona.
När man passerat den ganska kuperade östra sidan av landet kom man ner på en låg platå vid Alicante där allting bara
var platt. Och ett par mil innan Cabo Roig började man undra vad fan man hade kommit till.
Miljoner vägar härs och tvärs och bostadsområde så långt ögat nådde. Det kändes som man aldrig skulle komma fram...
Alltså! När jag körde runt där och kollade, så trodde jag att det skulle finnas lite folk ute eller något. Allting var nerstänkt.
Så här i efterhand har jag förstått att det var Covid som var den största anledningen.
I januari 2022 rapporterade Spanien 7.9 miljoner infektioner. Mer än hela Danmarks befolkning.
Jag var där i Maj, då hade dom släppt på de flesta restriktionerna, men det hade ändå inte riktigt börjat återhämta sig.
Hade blivit lovad boende som inte blev av och det var för sent att boka hotell, men det löser sig alltid! Skulle träffa några gamla
taxi kolleger på kvällen. Fick låna en dusch av en, sen iväg till en populär restaurang någonstans, trött som en maraton löpare.
I detta läge brydde jag mig inte så mycket. Duschen fick liv i mig igen, men vi kom dit ganska sen så det blev ett kort besök.
 
Jag kollade på den lokala väderrapporten sent på kvällen!
Det skulle komma en släng av Afrika värme dagarna efter med över 42 grader, nu fick det vara nog!
 
 
Då bestämde jag mig fort! Här stannar jag  inte. Och bara ett stenkast från Afrika!
Jag fick sova på en soffa på ett ställe där jag sent på kvällen bokade 2 nätter på ett hotell i Chambrilis nära Tarragona.
Bara 45 mil tillbaks igen. Så! Hejdå! Sydöstra Spanien! Därifrån fort igen tidigt på morgonen innan motorn svalnade!
 
Men den Spanska GoldWing Träffen den 20 till de 22 maj då!
Jo! jag hade planerat resan efter de Spanska GoldWing klubb träffen. Det visade sig att lite innan jag skulle iväg hemma ifrån
kollade jag med en kompis som åker på nästan alla träffar i Europa, om han skulle dit. Då hade han precis fått veta att
träffen var inställd! Det var väldigt svårt att få fram detta på de forum som jag var med på. Det kom en förklaring sen att den
var inställd pga. Covid, dessutom visade det sig att den Spanska GoldWing Klubben inte haft något året innan hellre, men
jag tror att till största delen handlade om bristande engagemang! Så jag avbokade mitt boende i Gandia där träffen skulle bli.
Nu i efterhand så fattar jag varför det var så lätt att hittade boende där. De flesta visste att träffen inte skulle bli av!
 
2022-05-17
Kör ifrån Cabo Roig Torrevieja till Chambrils/Tarragona söder om Barcelona Spanien. Kommer till Hotel Agustus 5 timmar
senare med många vätskekontroller. Fortfarande varmt. Det var bara 38 grader. Men nu blev det en Aha! upplevelse igen,
det visar sig vara ett LyxHotell med 320 rum och AC i alla rum!
Dom öppnade den 8 April 2022 för säsongen så lakanen var ju rena! Just denna dag hade en hel busslast av förmodligen
Madrid turister anlänt. Portieren hade fullt upp med fruktansvärt omständliga människor fast dom talade språket.
När jag äntligen kom fram var han rent svitt i pannan. Han såg glad ut när det kom en normal människa, och så kunde han
Engelska. Kom upp på rummet och tryckte igång AC:n på fullt ÖS! In i duschen ett bra tag! Vilade lite, funderade på om jag
skulle ut på stritan och få lite mat i huet! Klädde upp mig i tidsenliga shorts och en klatschig skjorta med stora prickar på.
Gick en bra bit på den stora genomgående gatan fram och sen strand promenaden tillbaka. Det var bara mitten på Maj men
efter Covid restriktionerna var det ingen hit för barer och matställe på stritan, väldigt få ställe var öppna. Men nära hotellet
låg en pizzeria som fick den här svensken att bli kund till, (god öl) Tysk tror ja!. Sen upp på rummet och sov i typ 14 timmar.
Här stannade jag en hel dag till och bara glassade. En fantastisk strandpromenad där en massa motionerade störde utsikten
hela tiden. Här hittade jag en stol, bord med parasoll och här kunde man beställa kaffe och kaga. Vilken service, man bara satt
sig ner, så stod där en servitör ungefär som John Cleese i Fawlty Tower. Här satt jag många timmar. Och sen slank det ner en
och annan konstig kaffe med tillbehör också. Herregud! Försök och få det på den lokala korvkiosken hemma va! Kaffe!!!!
På kvällen blev det restaurangen på hotellet. Det blev gissning igen, men det är extra spännande, sen visade det sig att här
fanns menyn på Engelska också, Så allt föll ut väl med ett par San Miggar! När man skulle smälta maten kunde man gå in i en
stor lokal där en kvinnlig sångerska stod och sjöng spanska poplåtar och ibland något på bruten engelska med en bandspelare
eller något, det fanns ett litet dansgolv där ett 10 tal mindre barn stod och hoppade. Hua mig!
 
Sen var det dags och kolla hur Mc:n mådde.
Den fick man parkera på baksidan på hotellet rakt över gatan under en kulvert på en STOR parkeringsplats som var bemannad
med en kille som satt på en liten höjd och hade koll på hela placet. Jag hade så klart satt på kapellet, jag skulle ju bara kolla
att allt stod rätt till. Hälsade på vakten en ung kille, pekade på mc:n, han nickade och gav tummen upp. Just då kom två hundar
”hallå riktigt luggslitna och slagsmåls sårade pitbulls dogs ” som hade, visade det sig sen, rymt genom staketet bakom vakten.
Full fart rakt emot mig och nu kunde jag inte hoppa in någon bil eller något, utan det var bara göra en ”Cesar” stå still och
brösta upp sig. Precis innan dom attackera mig for den här vakten upp och gormade och skrek som attan så dom vände.
Han var typ tokgalen på dogsen och fick dom att sticka tillbaks genom hålet i staketet. Sen kom han och bad om ursäkt.
Då sa jag på svenska precis som Janne Carlsson ”skit ner dig, ha ha ”. Han skrattade också!!?? Han kunde kanske svenska!
Jag kunde sova tryggt sen, ganska säkert att härkom det var inga banditer in!
 
2022-05-18
Till lunchen dag 2 gick jag ut till den lokala pizzerian från dagen innan där man nästan blev mottagen som en kändis eller något.
Några San Miguel och en pizza satt fint! Garanterar att dom känner igen mig om jag åker ner igen om 2 år….
 
2022-05-19
Nu bär det iväg från Hotel Agustus i Chambrils/Tarragona Spanien till Chez les Amis  i Frankrike igen!
Kör småvägar över Pyrenéerna, det var ju bara 42 mil den dagen. Det visar sig att jag hittat gamla vägen som dom innan
byggde motorvägen. Ett bra val igen! Ingen trafik, inga brummande lastbilar, bra vägar som gick in genom några samhällen!
Anländer Chez les Amis Saint-Nazaire-de-Ladarez i Frankrike 5 timmar och 42 mil senare och som tilltalar mig på riktigt!
På kvällen blev det den återkommande torsdags grillkvällen ute i trädgården. Beställde en flaska av det bästa RÖDA lokala
vinet igen, som tog slut några dagar innan. Undrar vem som varit där! Så det fick duga med ett lite sämre. Alltså! Alla var bra!
Detta är ett populärt matställe, det kom förmodligen stammisar i långa banor, även franska med hela familjen med sig.
Här satt vi utomhus i lagom varmt väder utan myggor långt ut på kvällen.
Lokala musiker höjde stämningen till fantastiska höjder.
 
2022-05-20 Dag 2
B&B Chez les Amis hela dagen
Tog en liten tur med mc:n mitt på dagen ner mot Bézier men det började bli för varmt igen så det
blir åter till B&B i Saint-Nazaire-de-Ladarez. för relaxing i bassängen och några kalla i skuggan!
Sen blev det en helt magisk kväll igen på uteplatsen med superb mat och vatten!!!!
 
2022-05-21
Kör från Saint-Nazaire-de-Ladarez.
Började få hemlängtan så jag tog vägen närmsta vägen hemåt över Millau-viadukten igen, lika häftigt från andra
hållet, mot Clermont-Ferrand. Sen närmsta vägen mot Chalon-Sur-Saone, där jag passerade jag staden Vichy.
Lite historia! Därifrån styrde Philippe Pétain Frankrike under andra världskriget medan Paris och resten av
Frankrike var ockuperat. Väldigt omtalad President och mycket intressant läsning.
Sök Vichey på https://www.britannica.com/event/Vichy-France.
Vanliga vägar nästan hela vägen efter Clermont-Ferrand till Hotellet i Chalon-Sur-Saone och endast några enstaka mil
på motorväg.
Anländer Chalon-Sur-Saone Nord Frankrike 5 timmar och 52 mil senare.
Kyriad Direct är ett av enklaste och modernaste modellen, ett av ganska många hotellkonsortier som vänder sig mot ett rent
övernattnings boende och är ett enkelt och i det närmsta obemannat stora delar av dygnet. Därav ett billigare hotell.
När jag söker ett boende som övernattnings alternativ så tittar jag väldigt noga på parkeringsmöjligheterna för just Mc.
Just detta hade högt staket med en grind man fick en kod för att komma in och ut på kvällarna. Oftast ligger dessa hotell i
utkanten av städerna och precis vid motorvägarna. Skumma platser. Hotellrummet var stort som en lite större hytt på en
stor färja och lika enkelt. Det satt en ung kille i receptionen när jag anlände, så jag frågade var man kunde äta kvällsmål.
Han rekommenderade några pizzerior en bit därifrån.
När jag la packning och andra väskor på sängen och skulle duscha råkade jag titta på väggen och upptäckte någonting
som kröp på väggen. Ok! Här var det nice småkryp. Dom var ett helt gäng. Det var inte lönt och klaga eller byta hotell  vid
detta laget, så det var upp med alla väskor och annat på höga trästolar och på en sådan bagage ställning man fällde upp.
 
När jag snyggat till mig lite, påklädd i shorts, t-skirt och den öppna hjälmen tog jag mc:n och körde en bit ner på gatan in mot
city, till en pizzeria. Beställde en stor pizza, när den var färdig så kom han med den i en såklart stor pizzakartong.
Så jag bad honom (han kunde inte hellre engelska såklart) om han kunde dela pizzan och kartongen.
Han stod där som ett frågetecken! Då körde jag med ”Slice”. Hm nä! Pekade på kartongen, drog handen över som en kniv
att han skulle dela den i 2 delar. Jo! Då fattade han, riste på huvudet, öppnade kartongen och skar pizzan i 2 delar
varvid han vek den ena halvan över den andra med ost och annat IHOP kvickt som en höna skiter. La dom i den stora
kartongen och såg jävligt lycklig ut! Jag bara gillade bara läget och gjorde tecken som en sax. Fram kom en sax och så klippte
jag kartongen så den också gick att vika ihop. Sen sa jag! Kom nu du din lille ”ny” fransos ska jag visa dig.
Så pekfingret böjt, kom här! Gick före ut till Mc:n då gick det upp för honom, med tanke på fordonet och nickade nickar
(tror han fortfarande) och vände om. Nä! Kom här. Så jag öppnade toppboxen där jag hade hållare/ramen till Laptoppen,
la kartongen i hållaren där den passade perfekt och sa pizza moto. Ha Ha!
 
Tillbaks till hotellet där matsalen nu ockuperades av en hungrig skåning. Frågade killen i receptionen om dricka? Runt står
en läskapparat full med öl (och läsk) där man kunde betala med sitt kontokort, frågade sen om han kunde fixa fram ett glas!
Tjoff, där kom ett glas! Jag fick inget glas till frukosten nästa morgon!
Öppnade pizzakartongen där det var 2 bottnar, och i mitten en blandning av ost och en massa annat i en salig röra!
Alltså färdigblandad! Nästan färdigsmällt…..
Tillbaks till rummet, av med ALLA kläder och ner i sängen och somnade till Marseljäsen! Det första jag gjorde på morgonen
var att duscha såklart. Om frukosten! Jodå! En vanlig Fransk, vitt bröd, marmelad, ost och kaffe.
 
2022-05-22
Till Obertshausen utanför Frankfurt Tyskland
Packade och gav mig iväg från Chalon-Sur-Saone. Nu blev det fina betalmotorvägar med lagom eller nästan ingen trafik alls.
När man väljer att kör in på en motorväg så kommer man till en betalstation, Alltså nu är man i ett land där allting står endast på
Franska och det är rena gissningstävlan. Trycker på några knappar och till sist kommer en ”billet” biljett ut som ska spara för
att betala resan. Sen kör man och kör och kör tills man kommer till en massa betalstationer på rad, när man sen ska betala
så går det inte! Nu kommer 15 minuter paltkoma! Där står man och begriper INTE var man ska föra in biljetten för att sen
kunna betala med banktkortet. När jag stått där ett tag så har en massa franska bilar backat och tagit en annan biljett station.
Men man är en cooool svensk som bara gillar läget och tänker, jag kanske står i fel fil. Så jag börjar rulla bakåt för att komma
in i den vid sidan om. Det går inte så fort för det är mycket rullgrus vid biljettstations körbanorna. Mitt emellan körbanorna
är det typ 3 cm mjuk småkornig rullgrus som man inte ser. Så ben och mc bara glider och det är bara att lägga mc:n ner.
Där står jag mellan 2 betalstationer och bilarna bara svischar förbi. Jag kan så klart inte resa mc:n i det gruset. Det är inte lönt!
Fransmännen är ett trevligt folk! (vissa bara när dom ska ha betalt) Då kommer en Fransk bil som bromsar in precis framför
mig där en kille rullar ner rutan och säger något på franska. Sorry! Do yo speak Angle se vo ple? Från mig då!!!!
(Man hade ju så klart lärt sig lite franska nu!) Anglais kunde dom. Ut for 3 killar och hjälpte mig upp med bågen!
Glatt gäng som nog hade skitkul! Då passade jag på och fråga hur man betalade, den tog ju inte biljetten.
Då visade det sig att man skulle betala från A till B med bankkortet så länge man inte lämnar motorvägen, den ska man
fortsätta på ju. Så i med bankkortet så gick det igen. Det är bara när man lämnar motorvägen som man ska sätta i biljetten
först för att sedan betala med bankkortet. Och så blev det nästa gång jag skulle av.
Korsar gränsen till Tyskland. Anländer till Hotel Hausen Obertshausen utanför Frankfurt efter 5 timmar och 57 mil.
Valde igen ett rent övernattnings hotell, det låg också utanför stan med en massa industrier runt om. Lite skumt här också!
Personalen i receptionen talade Engelska Jippi! En ung tjej med asiatisk bakgrund som gjorde så gott hon kunde.
Hotellet ville ha betalt vid ankomst men kunde inte ta bankkort för datorsystemet lagt av, detsamma var det med Wifi:n,
som inte hellre fungerade. Så det var bara upp med stora plånkan. När frågade kom om dom hade restaurang så var den
inte öppnad ännu för säsongen, men dom hade business med en lokal restaurang som hade food delivery eller på tyska
Lebensmittellieferservice. Där fanns restaurangmat, även pizza men inget sånt igen! Jag fick tjejen i receptionen ringa
och beställa maten, det blev en Wiener Schnitzel mit Gemüse. och 2 Radeberger Bier som fanns i receptionen.
Hotellet var rent och snyggt. Det kändes som helt nytt, rent och rejäla sängar. Lite som i lumpen, om man släppte en krona så
studsade 1 euro € upp igen. Men allt runt om kring som inte fungerade drog ner på betyget rejält!
Jag vet inte men hotellet verkade ganska nyöppnat (2018), och Covid tider ställde kanske till det för dom också!
Fast flygplatsen låg precis i närheten och planen flög precis ovanför hela tiden så hördes det inget.
 
Frukosten! Ja!
Nu märktes det att man hade kommit till Tyskland igen! Allt fanns där! Lite tråkig lokal bara, det fanns en restaurangavdelning
på första våningen men man hade förpassat gästerna ner i källaren, visserligen rent och snyggt men inga fönster.
Parkeringen var inhägnad här också såklart!
 
2022-05-23
 
Efter en god natts sömn kör jag från Obertshausen utanför Frankfurt och anländer hemmet 95 mil och 10 timmar senare
 
Sätter mig i spabadet några timmar…….och öppnar en bier……