Reseberättelse England 2022-08-22 till 2022-09-02
Jag hade ganska länge planerat för en Englands resa med Mc. Faktiskt redan en vecka efter jag kommit hem från min Spanien
resa i Maj. Samtidigt var det var även inplanerat en Goldwing träff den 26:e i Uttoexeter, en stad i grevskapet Staffordshire,
norr om Birmingham och mitt i England. Eftersom Spaniens Goldwingträff ställdes in när jag var på min Spanien resa så skulle
det här sitta FINT…. Sen var det ju endast 30 mil från Charing som ligger typ mellan Dover och London för att besöka bekanta.
Dag 1, Måndag 22/8
För att slippa de flesta köer körde jag tidigt på morgonen. Det gäller att planera överfarterna till Danmark och Tyskland för att
komma förbi Hamburg när det är minst trafik.Jag har införskaffat en Brobizz till Öresundsbron för några år sen och då ska det
bara vara att köra igenom, dessutom är det mycket billigare.
Men med min Mc blir det alltid problem när nummerplåten ska läsas av, det finns en instruktion att man ska köra sakta genom
betalstationen så lästes nummerplåten av bak, funkar bra om plåten suttit synlig typ rakt uppifrån. Problemet blir att man får
stå där och vänta tills där kommer någon och hjälper till typ… VARJE gång..
Men då har jag lärt mig att man tar den närmsta betalstationen som det syns/finns en person i, det brukar alltid finnas en som
sköter alla. Och sen väntar man med ett stort leende trots ett tiotal bilar bakom i kön. Billigare JA… smidigt NÄ!!!
I alla fall! När man väl är i Danmark så är ju nästa anhalt Rödby – Puttgarden. Det känns helt underbart och med en sorts
frihetskänsla att komma iväg, den börjar på den fyrfiliga motorvägen söder om Köpenhamn.
Tyvärr tar de fyra filerna slut alldeles för fort.
Överfarten till Tyskland betalar man med en APP från Scandlines i mobilen. Så det var in på första bästa rastplats efter
Köpenhamn och boka en biljett. När man kommer fram till biljettluckan i Rödby så är det bara visa mobilen med biljetten.
Det är runt 25% billigare att boka i mobilen än att betala på plats med kort eller cash.
Sträckan mellan Puttgarden och Bersenbrűck lite norr om Osnabrűck tillbringades på Autobahn utan Stau (kö), En tur på 35 mil
och 3,25 timmar. Här övernattade jag på Hotel Hilker ett mycket prisvärt Hotell. Personal som pratade Tyska, kliniskt rent,
och en perfekt säng för en trött kropp.
Hotel Hilker Bramscherstrasse 58, Bersenbrück
Jag vilade lite, gick sen ner och beställde ett stort stop öl och en köttbit
som var hög som tre hockeypuckar, och så klart pommes till detta.
Ja Ja! Litta sallad åsså då! Helt ok! för 280:- sek
Efter en såklart fantastisk frukost blev det en tidig start på dagen.
Allt för att hinna till Charing/Ashford i England. En tur på runt 65 mil och 7 timmar.
 

Lite kostnader hitintills.

Bensin 2020:-  128 mil

Öresundsbron 123:-
Rödby/Puttgarden 475:

Hotel Hilker ,Bersenbrueck 695:-
DFDS Calais/Dover 1000:-
Dag 2 Tisdag 23/8
Mellan Bersenbrűck och Venlo i Holland tog det 3 timmar med en liten paus innan gränsen.
Holland passerades på en timme. Synd, bästa landet att köra i.
MEN SEN BÖRJADE DET!!!!  BELGIEN…
Det visar att landet är ett stort jävla vägarbete året runt, där det så klart är mest problem under semestertider.
Hade jag visst att det var så mycket problem där hade jag planerat en annan rutt redan innan resan påbörjades
På www.bilaieuropa.se kunde man ”eller inte” se en karta var alla vägarbete fanns. Det var varningstrianglar överallt.
Om det blir mycket vatten med den globala uppvärmningen och här i världen vattnet stiger överallt så hoppas jag att
BELGIEN blir det första landet där man får börja använda snorkel.
 
Enligt mig finns det bara två andra alternativ för att slippa Belgien:
1: Båten från Hoek van Holland till Harwich som tar 7 timmar, men då kommer man i mitt fall på helt fel sida av London.
    Från Harwich till mitt mål är det 20 mil och det känns fel att köra nästan ner mot Dover igen. Sen kan jag tänka mig att det är
    fullt med lastbilar som ska till Hoek van Holland för att komma till England. Men kanske jag provar den här vägen nästa gång.
2:  Det andra alternativet är en rejäl omväg ner genom Luxemburg och sen köra resten på betalmotorvägar i Frankrike. Hmm...
 
Jag valde ändå att ta vägen genom Belgien. När jag närmade mig Antwerpen var det en lång kö av i princip stillastående
lastbilar i högerfilen. Vänsterfilen rullade sakta på men med diverse stopp hela tiden.
Det visade sig sen att det var ännu värre i Bryssel och Gent.
 
Och nu började det bli riktigt VARMT.
Det började kännas så smått redan vid Holländska gränsen. Antwerpen toppar det med 32 grader och när
man stod där i kön garanterar jag att det var minst 40, med motorn på och kylarfläkten på fullt blås hela tiden.
Såklart det blev en VÄRMEBÖLJA! Den sträckte sig från Spanien upp genom Frankrike, Belgien, Holland och England.
Jag hade noga planerat min Englandsresa till slutet på Augusti, chansen var mindre att det skulle vara varmt då! Ha ha!
Jag ska medge att det kostar på att vara förare till ett väglok på över 480 kg + packning, den är definitivt inte byggd för att
köra 15 meter och sen stå still. Det är fruktansvärt arbetsamt. Nu tröttnade jag på att köra sakta och i nästa stund stå still och
tog beslutet att köra genom Antwerpens innerstad istället. Det var kanske inte snabbare men det rullade på. Det fanns ganska
begränsade tillfällen att komma tillbaks till motorvägen igen men jag kom en bit i alla fall. Sen var det dags att tränga in mig
mellan lastbilarna igen. Då hade jag kommit förbi trängsel och storstaden. Sen rullade det på igen med mycket trafik, men efter
Brugge och Franska gränsen försvann nästan alla fordon. Scary!
I Belgien (och England) är det tillåtet att köra mellan bilarna med motorcyklar i stillastående köer men det verkar vara en sport
av både lastbilar och bilister att inte släppa fram någon alls. Men nu är ju alla andra tvåhjulingar utom Goldwings är mopeder.
Det får man lida för. Jag provade några gånger men det tog i lite här och där (lite läskigt även för en rockenrollare). Ett par
gånger höll några moppar köra av mig backspegeln som om jag körde en buss eller något. Det slutade med att jag nästan höll
på och nita en sån marodör när jag var tvungen att stanna till. No respect for GoldWing riders!
Nu var jag framme i Calais och var där i god tid innan avgång, men det tog ett bra tag att komma igenom alla kontroller.
Överfarten från Calais med DFDS betalar man med en app från mobilen, (Det Forenede Dampskibs-Selskab) som betyder
( Det förenade ångbåts företaget på svenska) Ha Ha! "damp, no more comments"
Det är halva priset om man betalar minst en dag i förväg, men man måste räkna ut hur lång tid det tar att komma till Calais.
Kan man inte det kommer man inte med nästa båt med förtur och får vänta till nästa båt eller nästa. Jag bokade biljetten
redan på hotellet i Tyskland.  Nu visade det sig att det inte var högsäsong så där var gott om plats.
 
 
Anlöpte Dover Harbour för femte gången under åren. Visade passet och körde 45 km till min polare i Charing norr om Ashford.
Det ska enligt ViaMichelin ta 7 timmar från Bersenbrück i Tyskland till Charing i England med överfarter, pauser och vila.
Det tog 11 timmar med köer och att vänta på färjan i Calais!!!
Framme hos familjen Holmkullen, hunden Max och katten Bluebell
 
 
Fick som ett vanligt ett trevligt mottagande det var bara att gilla läget så nu tog jag semester.
Tyvärr hade resan varit väldigt påfrestande för mig, många timmar, hög värme och köerna i Antwerpen.
Så efter många om och men beslutade jag att stanna ett tag hos mina vänner i Charing och skippa GoldWing
träffen 30 mil i Uttoexeter helgen därefter. Dagen efter avbokade jag i sista minuten hotellet avgiftsfritt.
Jag vågade inte chansa med tanken på mitt besök på sjukhuset i Helsingborg bara några dagar före resan.
Dag 3, Onsdag 24/8
Sov ut ordentligt. Gjorde mig bekant med hunden, katten och chefen i huset, it went well!
Dag 4, Torsdag 25/8
Var vi på Saninsburys i Ashford, ett stort köpcentrum som hade det mesta man kan tänka sig.
Jag bara gillar och gå runt, jämföra från himma och kolla in allt som fanns där ”utan att köpa något”. Köttdisken hallå!
Där stod fyra slaktare och bara vässade sina slaktarknivar hela tiden… och köttastycke stora som Bo:sa hue!
Dag 5, Fredag 26/8
Vi börjar förmiddagen med att åkabil på några fantastiskt trädkantade mellanstora vägar med fantastiska vyer över
Kent Countys landsbygd, nu hade vi som mål att åka till det välkända Designer Outlet i södra Ashford. Det visade
sig vara ett gigantiskt område med butiker i en droppformad formation och över dessa var det spänt tyg i tipi form.
Dagen vi var där regnade det så det var mysigt (inte för en man såklart) och titta på alla Fashion butikerna med sitt
breda urval av mode, sport, leksaker, design och skönhet och sen shoppa till outletpriser.
Det var precis som en tävling om vem som hade den finaste butiken.
När det regnade var det som en kaskad av vatten forsande ner från tältsidorna. Forsar det upp blir det springvatten ju.
 
Om man tittar på Google maps så syns köpcentrat som ett väldigt tydligt droppformat område i södra delarna av staden.
Det är så stort så man kan se det från Jupiter. Ashford är en välkänd stad i Kent, där arkeologer har hittat bevis
på mänsklig bosättning ”Vikings” som går tillbaka till 1500 f.Kr och nu kom en till, "en rockenroll viking!!!!
Att åka bil i England är ju så klart väldigt speciellt. Först och främst när man ska sätta sig i passagerarstolen! Man går
automatiskt till höger framdörr och öppnar den! Jaha! Sen får man gå runt bilen och sätta sig! Jaha! Automatiskt vill man
hålla i ratten när man svingar sig in i bilen! Men ”Hallå ratten”. Nä! Här får man öppna handskfacket och hålla sig i det!
 
Det finns olika sorters vägar i England.
Grusvägar på landet, smala och det går inte att mötas där.
Vägar i tätort 48 km = 30 miles
B-vägar, mindre smala asfalterade vägar 72 km = 45 miles
A-vägar som ibland har dubbla körbanor 96 km = 60 miles
M-vägar som är motorvägar 112 km = 70 miles
 
Är man ute och kör på landsbygden är det B-vägar nästan hela tiden. Det är oftast 72 km:s väg! De är väldigt kuperade och
krokiga med höga 3 meters häckar på varje sida och är i fruktansvärt dåligt skick. Det går precis att mötas och ibland INTE,
man ser inte mötande trafik förrän typ 5 meter. Nu förstår jag varför de flesta bilarna man såg var krockskadade på båda sidor,
vänstersidorna var fulla med repor från taggbuskarna och på högersidorna saknades backspeglar och diverse plåtskador.
Det blev ett väldigt spännande möte på min första B-väg! Jag mötte en bil som kom fort som fan mitt i körbanan runt en häck
och backe! Mitt muskelminne ville att jag skulle köra till höger om bilen men det bara ryckte till mot höger innan jag
greppade situationen. Sådant sitter i lite…. Både före och efter.
Dag 6, Lördag 27/8
Perfekt väder! Lagom varmt för en rundtur med Mc:n. Kör runt hela dagen i södra Kent/England och filmar med min GoPro3+
Detta är vad jag längtat till, köra Mc i England och på vänster sida. Tänkte ta en tur ner till kusten till Ashford och sen ner mot
kusten i riktigt kanonväder, jag kör på hög trafikerade smala B-vägar som var i väldigt dåligt skick norrut mot Challock.
Kör förbi ganska stora skogar på vänster sida. Sen bar det av mot Ashford genom några mindre orter där kom jag ifatt ett
gäng knuttar. Ganska colt och ligga bakom ett helt gäng där det gasas på som attan. Det är typ 8 st och dom låter rejält,
men jag överröstade dom med min stereo… ha ha. Hälften hade sådana här L under sina nummerplåtar.
Undrar vad det betyder, kan det vara Lasy knutters. Jag skulle haft en sådan för Loud musik…
När jag kör ut från Ashford så tar jag M20 motorvägen söderut en bit till jag tar av mot Hythe och Sandgate vid havet.
 
Här är en film på rundturen!
Som går på sydkusten mellan Hythe och Sangate!
 
En bit senare kommer jag till Sandgate där det finns en parkering som det stod ett par Mc på. Stannade till vid en gammal
gubbe i min ålder med sin lika gamla Triumph som var i princip i nyskick. Stod där och glassade lite i helt fantastiskt väder.
Tog sen kustvägen mot Folkestone, svängde av in från kusten och upp i backarna för att sen köra M20 motorvägen
upp mot Ashford, på höger sida låg ett gigantiskt stations område där Euro Tunneln går in i kalkberget mot den franska sidan.
Vid ett tidigare besök till England åkte vi till en utsiktsplats ovanför i backarna där man kan se hela banområdet.
 
 Eller "Högerklicka på bilden och "Öppna länk i ny flik"

 

 
 
Väl tillbaks i Charing var det vägarbete som hade trafik från tre håll med gigantiska köer. Ibland är det helt ok att köra Mc.
Man kan glida förbi om det finns plats. MEN…. Det gick bra att köra på spärrlinjer och mot trafik, och fick man möte gled jag
bara in mellan två bilar. Undrar vad som hänt om The Interceptors från Polisens Biljakter hade haffat mig! Kanske en T-Pack!
Bilister är ganska trevliga och vänliga och släpper in en. Det gäller ju så klart inte alla länder.
Oftast är det länder med mycket trafik där man är mest sjystast. Annars får dom en fot i dörren såklart...
Dag 7, Söndag 28/8
 
Åkte jag och kompisen (han är lite galen i flygplan han också) till en bil och flygplans uppvisning i Headcorn mellan Ashford
och Maidstone med massor av gamla bilar och flygplan. Två dubbelsitsiga engelska Spitfire och ett Amerikanskt byggt skolplan
av typen Harvard/Texan T 6G. Planen hade varit verksamma i England under Andra Världskriget och är idag tvåsitsiga.
Man kunde boka en flygtur för dem som hade gott om kosing, jag tror det kostade runt 20,000 Sek!!

Turen gick ner över sydkusten, förbi The White Cliffs sen vidare över London.
 
Det var helt galet med Engelska bilar på den gigantiska gräsmattan, och såklart ett helt gäng olika bilklubbar.
Deras bilhistoria är bra mycket intressantare än andra.
 
Ett litet urval av modeller
Morris mini och Morris Minor Woody.
Jensen Alvis (Elvis kanske).
Jensen Healey.
Austin Healey olika modeller.
Tidiga typ 1948 Ford Anglia som var väldigt populär att bygga Hot Rods
på Ford Eskort i alla möjliga modeller, original och ombyggda.
Flera modeller av Jaguar E-Type både vanliga, nyare och Racing modeller
Ford Escort original modeller och Racing
TVR cab
Morgan Aero 8 från 2000, med en 4,4 liter BMW V8 motor
Lotus Seven och Europa
 
Även Svenska, Amerikanska Italienska och Tyska bilar fanns där
Ett par av populära Volvo 850 T-5R (T-Gul)
2 Corvetter
En gammal Bugatti
En nyare Porsche Carrera 4S
 
Några Mc också!
En Japs… Kawasaki 500 Mach 3, från ca: 1975. Jag lovar, i nyskick. Ett par Triumphs modell nyare också!
 
Ja! Här var man i sitt ässe! Jag trodde jag kunde de flesta bilmärke med år och sådant, men detta besök blev en utmaning.
Mitt i alla dessa bilar stod en SVENSK högerstyrd Triumph Sport TR 111 Cab -58.
När vi stod där och tittade på bilen pratade vi svenska, då kom en engelsman förbi pekade och sa ”The owner is over there”
med ett stort leende, då kom ett par i vår ålder fram och frågade om vi var svenskar… sen var det igång.
Det visade sig att dom ofta var i England och körde runt. Både ägaren och ”bilen var födda -58.
Jag ska lova.. Jag hade mer packning på min Mc för en person än dom fick plats med i bilen och pakethållare på bakluckan.
 
 

Några av Bilklubbarna
 
Störst var Canterbury MG Owners club med en massa modeller 1955 och framåt.
 
Nästa var Ford Anglia Owners club med ett tiotal fordon med modeller från -39 till -67.
Ford Anglia utmärkte sig för sin bakruta som var monterad bakåtutlutad.
 

En annan var "Stag Owners Club"             "Högerklicka på bilden och "Öppna länk i ny flik"

 
The story of the Triumph Stag probably the worst V8, 3.0 litre engine ever built by the Triumph Motor Company!
Flygplanen och deras start och landning var egentligen det häftigaste .
Aero Legends i Headcorn.”The UK’s Leading Provider of Flying Experiences”.   YouTube                                    Klicka på bilderna!!

 

 

         
Gå till inställningar i nedre högra hörnan i filmrutan och ändra till 1080p50 HD. För bästa Bild_______ Kan hjälpa!
Aero Legends är till för att ge kunderna så stor möjlighet att återuppleva flygupplevelser med piloter från Battle of Britain
med autentiskt restaurerade krigstidsflygplan från den eran, inklusive den legendariska Spitfire. Deras ständigt växande
flygplansflotta är den mest mångsidiga i Storbritannien och hålls med hög standard. De är stolta över att ha de mest erfarna
piloterna på dessa märken som flyger för Aero Legends. Många av dem hade långa och framgångsrika karriärer med RAF
inklusive Battle of Britain Memorial Flight och Red Arrows. Dom flyger från Andra världskrigets London/Essex och Kent platser
för att ge en oslagbar upplevelse med landmärken som Battle of Britain Memorial, White Cliffs of Dover och London.
 
 

Lite historia om planen på uppvisningen
 
THE SPITFIRES
Spitfire designades som ett högpresterande, kortdistansjaktplan av RJ Mitchell. Över 20 000 Spitfires tillverkades.
Det är förmodligen ett av de mest igenkännliga flygplanen under slaget om Storbritannien och andra världskriget med sin
distinkta elliptiska vinge och Rolls Royce V12 Merlin Engine. Spitfires första flygning var den 5 mars 1936 och den gick in i
RAF-tjänst den 4 augusti 1938 i tid för att tillsammans med Hurricane bli frontlinjens jaktplan som framgångsrikt skulle
försvara Storbritannien.
 
 
HARVARD/TEXAN T6G
 
Skolplanet Harvard/Texan T6G ( North American T-6 Texan amerikanskt namn ) är ett av 2 Harvard T6 Texan i England som
användes för att träna piloter från United States Army Air Forces, United States Navy, Royal Air Force och andra flygvapen
från British Commonwealth under Andra Världskriget och in på 1970-talet. Piloter (även amerikanska) som bedömdes vara
lämpade för att flyga stridsflygplan flög det enmotoriga Harvard-flygplanet.
 
Efter examen från Service FlyingTraining School (SFTS) var piloten redo att fortsätta sin utbildning med Hurricanes & Spitfires.
Harvard har en Pratt oc Whitney R-1340 9-cylindrig Wasp stjärnmotor framtill. Mycket manövrerbar med 600 hk som
genererade en topphastighet på 208 mph.
 
Se planen lyfta!
 
Min kommentar till upplevelsen på plats var att Harvard/Texan planet med sin luftkylda 9 cylinders stjärnmotor lät
helt annorlunda och riktigt Amerikanskt klent vid sin start mot Engelska Spitfire med sin V-12 cylinders vätskekylda
Rolls Royce Merlin Engine. Känslan var helt ENORM när Spitfire startade och lyfte. Helt Outstanding!
Måndag till Onsdag har jag semester Det betyder sova länge, slappa, handla englisk köbemad!
 
Dag 11,Torsdag 1/9
 
På Väg hem. Kör tidigt på morgonen!
Det gällde att köra i god tid för den bokade tiden för att åka över Dover Calais.
Man åker för halva priset vilket jag missade när jag var på väg till England .
Då ska man ha bokat på nätet senast 24 timmar innan man ska åka, då blir det 500:-
Jag var i Dover 2,5 timmar innan avgång och det var precis så det räckte.
Nu i efterhand så var det tur det inte var semestertider. Eller inte!
Då hade jag kört om alla istället, nu var man ju en riktig Svensk.
 
 
Det tog en hiskelig tid och det var en lång kö till första border control där man visade bokningen man hade gjort på nätet.
Sen efter en lång tur i typ halva hamnen kom man till tullen där en ung tjej vinkade in mig för för kontroll. Nu blev det ganska
humoristiskt, hon ställde dom basic frågorna som om jag hade något att förtulla, frågade om jag hade drugs or weapons med
mig! Det här kan blir kul eller inte om dom ska kolla igenom all min packning och hela mc:n. Då kommer jag aldrig hem.
Så jag svarade lite med ett leende och ett undrande…. No! Ska jag plocka av allt så ni kan se? Började med att öppna
toppboxen och visade att det inte finns inte så mycket plats att gömma någonting där, men när jag ville öppna sidoväskorna
så sa hon STOPP! Vad är det för något och pekade på baslådan som fyllde upp nästan hela toppboxen! Det är en bazooka.
Alltså! Ni skulle se tjejen! Jag fyllde mycket fort det är en Sound bazooka och visade högtalaren. Hon smilade och gick bort till,
förmodligen till ansvarig tullare och talade med honom ett par sekunder, sen kom hon tillbaks och sa att det går bra att köra
vidare i högra filen till nästa kontrollplats som var den Engelska gräns och passkontrollen och sen vidare till nästa som var den
Franska gräns och passkontrollen! Det var ju bra att visa passet för dom här i England, då behövde jag inte visa det när man
kom till till Calais. Men här tog det tid med kontrollen, jag skulle ju in till Eu igen!! Jaha! Vidare i en ny fil till en gigantisk yta med
hur många filer som helst. När jag kom fram så var där inga andra mc och bilarna hade i princip kört på. Där stod jag som ett
frågetecken och undrade om alla kontrollerna hade gjort att jag var för sen, fast jag varit i mycket god tid.
Då såg jag att det stod det ett helt gäng orangeklädda hamnarbetare och gapade, viftade och skrek att jag skulle köra på.
Kändes som man var sista man att lämna skutan/landet.
 
Jag hann bara få in bakhjulet över rampen när dom började hissa upp den. Puuuust!! På färjan träffade jag en mycket trevlig
Holländare i min ålder på en Harley. Han berättade att han ofta var i England hos bekanta i London. När jag berättade om
kaoset i hamnen skrattade han och sa att man lärde sig rutinerna efter ett tag. Det förstod jag när färjan kom i land.
Jag hörde bara en Harley starta, sen försvann han som en oljad blixt i solnedgången, mitt på förmiddan.
 
Jag hade kollat hur det stod till med köer och sådant och hade funderingar på om jag skulle köra över Bryssel, eller till och
med söder om Belgien över Lille i Frankrike och Mons i Belgien och snedda lite mot Liège till Tyska gränsen. Tog beslutet att
köra över Antwerpen igen. Det kan väl inte vara sån kö mot andra hållet, det var det inte när jag stod still på andra sidan på
vägen ner. Och gissa! Nu hade samma lastbilar ställt sig på andra sidan. Det var samma, jag kände igen alla 4536 st.
 
Så kö igen! Och nu började det återigen bli riktigt VARMT!
 
Men nu var målet Hagen en ort söder om Dortmund. Till hotel Auf dem Kamp!
 
När jag kom till Hagen tänkte jag tanka full tank så jag bara kunde dra iväg och slippa göra det på morgonen. In på Esso mitt i
hålefan! Det är alltid en gissnings tävling, ska man kan tanka utan att gå in på macken och fråga först. Så det första är!
Stanna, lyft på pumphandtaget, vänta, kolla in på någon på macken om det inte händer något! Händer inget, häng tillbaks
pumphandtaget och gå in på macken och fråga! Det hände såklart inget så jag gick in på denna lilla skitmack. Och NU!!!!
Hände något som sitter i bakhuvudet tills jag slutar andas. Jag hade INTE tagit av mig hjälmen så när jag kommer in i butiken
hör jag bara en person bakom disken som formligen skriker en massa på något grottfolksspråk! Jag ska lova, allt stannade av i
butiken och jag stod där som ett frågetäcken och fattade igenting. Han fortsatte och skrika tills han visade med händerna vid
sitt huvud att jag skulle ta av mig hjälmen. Jag är inte sen så han fick frågan vad han menade? På Svenska! Då kunde han
faktiskt prata med knappt förstå bar Engelska förklara, pga. rån och annat så måste alltid alla mc-förare TA av sig hjälmen
när dom kommer in i butiken. Hmm.. Det behöver vi inte göra i Bjuv, med alla skummissar där!
Jaha! Jag gick ut till mc:n och hängde av mig hjälmen och gick in i butiken igen och visade mitt bankkort så han kunde
starta pumpen till mig. Tankade moppen, gick in och betalade. Då hade han, den lille skit nissen som nådde mig till
armhålan mjuknat till lite och stod där och pratade grottspråket fortfarande.
Jag pratade så klar vikingaspråket med honom och bad honom tvätta munnen med tvålvatten.
Nu stod det 6 bilar på kö bakom min Mc! Ha Ha! Jag har en helt öppningsbar hjälm där hela ansiktet syns när visiret
är uppfällt och detta är första gången jag varit med om detta. Jag tar fortfarande inte av mig hjälmen för att betala…
Har väl för attan inte tid med sådant!

Körde upp i backarna mot hotellet, såg det och svängde av på en liten dåligt asfalterad smal väg med skarp lutning där
det inte hade gått och mötas. Trött och tradig så krävs det fortfarande sin man att manövrera ett ”lok”.
Så då gäller det att hålla lite hastighet för att bibehålla balansen, körde på en bit så upptäcker jag en kraftig serpentin
kurva där asfalten är kraftigt välvd. Så det var bara att gasa på! Men eftersom vägen var välvd blev det lite för mycket
överstyrning så jag hamnade utanför vägbanan till vänster om asfalten ute i gräset där det sluttade neråt.
Där stod jag i uppförsbacke och drog i handbromsen, det var så brant att mc:n gled bakåt med framhjulet låst i typ 30 cm.
Lite Scary! Som tur var ettans växel i, så på en tusendels sekund beslutade jag att släppa kopplingen på vänster sida
samtidigt med handbromsen på högersidan och samtidigt ge rejält med gas. Så var bära eller brista! 550 kg mc eller skrot.
Det var en kant upp till asfalten men så här efteråt så var det typ en ren reaktions känsla som gjorde att mc:n bara for upp på
asfalten igen. Hade jag tappat Mc:n till vänster där det var en brant grässlänt ner så hade jag fått ta tåget hem om jag överlevt.
Så bara en 20 meter upp kom jag till en stor parkerings plats med hotellet på höger sida.
Man fick känslan av ett gammalt örnnäste från WW2. Tror det var byggt 1954?!! Auf dem Kamp = På lägret.
Det kanske var ett läger för sådana som han på Esso macken!
 
 
Men vilket hotell, i toppskick med en fantastisk utsikt över dalgången. Sen blev man positivt överraskad att det fanns en
utomhushiss upp till receptionen, ända till man stod där och tryckte på knapparna och insåg att det var bara att släpa upp allt,
trött som man var. Upp på rummet, som hade en utgång på en lång balkong på hela gaveln på huset med en fantastisk utsikt
över en stor del av dalen. Snabbdusch och sen ner till restaurangen och beställde!!! Ja! Vad tror ni? Ett glas vatten! God natt!
 
Dag 12,Torsdag 2/9
 
Vaknade till en fantastisk vacker morgon! Solen stod över bergen i öster och det var alldeles vindstilla.
Tittade ut och trodde först det var en tavla.
 
 
Nu till resan från Hagen/Dortmund till hemmet i SWEDEN!
 
Tog det lugnt på morgonen med en kanon frukostbuffé. Min tanke var att ta resterande sträcka på en dag.
Packade mina saker och letade mig till närmsta påfart till Autobahn. Den låg på andra sida stan så det var bara och gasa på!
 
Sen är det ju inte mycket mer att kommentera mer än att det var 80 mil hem och biljetten var beställd till Puttgarden  - Rödby
och bokad över mobilen redan på morgonen och brobizzen till Öresundsbron låg i vänster ficka.
 
Beräknad tid var ca: 8 timmar men med pauser och tankningar så räknade jag med 9 timmar.
 
Vilket stämde ganska bra!
Hemma!